Släkten är störst.

Idag när jag satt i min egna fantasi å min kära 515 in mot staden så kliver det på en madame vid Munkebäckshållplatsen. Jag är den som alltid kollar vad det är för folk som går på, och jag känner igen denna madamme. Tankarna börjar flöda men eftersom jag inte var säker så lämnade jag det. Sen när jag skulle gå av så står vi och väntar på varandra vem utav oss som ska gå av först, och jag ser att jag känner visst denna madame, eller känner, vi är släkt. Mormors lilasyster, maran! Vi går av på olika i håll i bussen och hon försvinner.
Ringer mormor senare och beskriver henne, och mycket sagt, det var Maran :) Hon heter egentligen Elisabet och är mormors yngsta syster. Se där ja, släkten är stört. Inte lätt när mormor har 6 syskon. Don´t blame me.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0